1 Bergsgården

Bergsgården byggdes år 1906 som tjänstebostad till överingenjörer och disponenter vid Guldsmedshytte bruk och fungerade senare som företagets brukshotell.

Starta gärna din äventyrscykling på Miners trail från Bergsgården. Övernatta för att starta turen lite piggare eller vila upp dig efteråt. Börja turen med att svänga vänster från Bergsgården in på cykelvägen och ta direkt vänster in på den lilla stigen. Nu är du på den gamla Gullblankabanan.

2 Gullblankabanan

Banan var en smalspårig järnväg med den ovanliga spårvidden 802 mm. Den invigdes år 1908 och användes för transport av järnmalm från gruvorna i Gullblanka. Regelrätt persontrafik förekom inte, men på egen risk fick folk åka med i tomma vagnar. Banan var en av de brantaste i landet, så det var tur att malmen skulle fraktas neråt till Guldsmedshytte bruk. Den stora utmaningen var istället att kunna bromsa de tunga malmtågen.

Följ stigen fram till Stripavägen, sväng höger och strax därefter vänster in på Björknäsvägen. Cykla ca 100 m och sväng höger in på Gullblankavägen. Efter ca 200 m har du Röda dammarna på din högra sida.

3 Röda dammarna

I Stripa gruva här intill bröts järnmalm fram till 1970-talet. I början av 60-talet behövde de utöka sina avfallsdammar och använde Gullblankabanan som vall mellan de olika dammarna. Det var avfallet från järnmalmen som gav vattnet dess röda färg. På 60-talet inplanterades fisk i dammarna som numera arrenderas av Stripa Karpfiskeklubb.

Följ Gullblankavägen rakt fram i ca 4 km tills du når Stjärnforsvägen i byn Danshyttan. Håll höger in på Stjärnforsvägen.

4 Danshyttan

Här fanns en järnmalmshytta redan på medeltiden. Idag har de flesta spåren av den försvunnit, och byn har flyttat längre upp i backen. Stjärnforsvägen, som idag är en s k kulturväg, är en nästan 400 år gammal landsväg som kantas av alléer, stenmurar, milstolpar och väghållningsstenar.

När du passerat Hammarskogsån sväng av vägen till höger skyltat Gullblankavägen. Efter ca 2 km kommer du fram till byn Gränshyttan. Nu är du åter framme på Stjärnforsvägen.

5 Gränshyttan

Ser du den lite märkligt ensamma bron som sträcker sig över Gränshytteån? Det är Gullblankabanans gamla järnvägsbro. 

Fortsätt vägen över ån, tills du passerat gården på vänster sida. Sväng av till vänster in på en mindre grusväg. Här blir vägen ganska ojämn med grövre sten. Du befinner dig fortfarande på den gamla järnvägsbanan. Efter ca 2 km ska du hålla utkik efter Gullblankagruvorna på höger sida inne i skogen.

6 Gullblankagruvorna

Järnmalmsgruvorna vid Gullblanka inmutades första gången år 1826. När verksamheten tog fart i början av 1900-talet byggdes järnvägen och gruvfältet elektrifierades. Spelhus, verkstad, kontor och arbetarbostäder byggdes. I början av 1930-talet lades gruvbrytningen ner, men människor bodde kvar långt in på 50-talet och först på 70-talet revs de sista byggnaderna.

Håll utkik och läs de små skyltarna på båda sidor av vägen där de gamla gruvarbetarebostäderna låg. När du är klar här, fortsätt vägen upp för backen tills du åter är på Stjärnforsvägen. Sväng vänster. När du passerat Andsjön, ta första vägen till vänster. Nu väntar dig ca 3,5 km grusvägscykling fram till Gränsjön. Vid sjön svänger du höger. Efter ca 1 km är du framme i byn Nyberget.

7 Nyberget

Nyberget är en levande by långt inne i skogen. Byns ursprung kopplas till den järnmalmshytta som mycket tidigt anlades i bäcken mellan sjöarna Dammsjön och Gränsjön. Hyttan lades ned år 1809. Senare bodde här många finska skogsarbetare med sina familjer och under åren 1957–1966 fanns 174 personer från Finland i Nyberget.

Nu har du cyklat ca 16 km från starten, passa på att ta ett längre stopp. På höger sida av Dammsjön, finns en fin rastplats efter ca 100 m. Fortsätt sedan vägen över bron skyltad ”gruva” och ”naturreservat”. Cykla upp för backen och ta vänster in på Garphyttevägen. Det går nu lite uppför tills vägen når gården Svartbergsfallet på vänster sida.

8 Svartbergsfallet

Vid gården Svartbergsfallet, inrättade sprängämnesbolaget Nitro Nobel en skjut-station år 1969 där de utförde sprängfogning av olika metaller. Sprängladdningarna kunde vara på hundratals kilo och gav kraftiga tryckvågor. Verksamheten blev hårt kritiserad av boende i Guldsmedshyttan och Storå som fick skador på sina hus.

Härifrån är det nedförsbacke nästan ända fram till Garphyttan. Längs med vägen finns spår av flera gamla gruvor på båda sidor. Håll utkik.

9 Svartbergsgruvan/Kampagruvan

I Svartbergsgruvan bröt förr Garphyttans bergsmän järnmalm och under 40-talet bröt Guldsmedshytte bruk malm i gruvan ner till 80 meters djup. Strax intill ligger Kampagruvan. År 1934 återupptog Guldsmedshytte bruk driften (av den då nedlagda gruvan) och utrustade den med gammal teknik som använts redan på 1700-talet. Här bröts järnmalm under delar av 30-talet.

10 Garphyttan

Byns utveckling och välstånd hänger samman med den ovanligt stora järnmalmshytta som låg där vägen korsar bäcken från sjön Aspen. Driften lades ned år 1870. Här finns flera välbehållna bergsmansgårdar.

Sväng vänster in på grusvägen mot Mårdshyttan och cykla 3,3 km.

11 Mårdshyttan

Mårdshyttan är en av de många byar som växt upp kring en eller flera små hyt-tor. Vid den lilla bäcken genom byn fanns från medeltiden till mitten av 1700-talet en hytta där det framställdes järn. Dessutom har en kopparhytta funnits. Den bondeägda skogen, som en gång var en förutsättning för hyttdriften, har senare utgjort grunden för det sågverk som nu utvecklats till en modern industri.

Sväng höger när du når asfaltsvägen i Mårdshyttan och på din högra sida har du sjön Usken.

12 Usken

Sjön var den självklara transportvägen för bergsmännens malm, oftast över isen i slädar. Frakten sköttes också av båtar (fraktekor) av så kallade järnroddare. På 1800-talet hände en olycka med en sådan frakteka där sju män och en kvinna drunknade. Kroppen efter kvinnan, gruvpigan Maja Ersdotter, hittades inte förrän i maj året efter.

Efter någon kilometer kan du stanna till vid kalkugnsruinerna på vänster sida av vägen.

13 Kalkugnsruinerna

Ett stråk av urbergskalk sträcker sig från sjön Älvlången (mellan Karlskoga och Nora) åt nordost utmed sjöarna Fåsjön och Usken, korsar sjön Råsvalens norra del och slutar i Stråssa. Kalksten användes under framställ-ningen av järn i hyttan. Kalken användes även som jordförbättring och för att göra kalkputs och murbruk. Då brändes kalken i s k schaktugnar. Två sådana byggdes vid Dyrkatorp i slutet av 1920-talet, nu står bara den ena kvar.

Fortsätt vägen rakt fram till Uskavigården. Uskavi är en bra plats för en längre rast och kanske en bit mat eller fika. Eller varför inte övernatta här för att fortsätta turen med pigga ben dagen efter.

14 Uskavigården

Huvudbyggnaden i Uskavi uppfördes år 1910. Gården köptes några år senare av skokrämsfabrikören Pehrson från Örebro som använde den som familjens fritidsbo-ende. Här tillbringade konstnären Karl Axel Pehrson sin barndoms somrar. Numera är Karl Axel kanske mest känd som guldbaggestatyettens skapare.

Från stoppet i Uskavi tar du dig tillbaka ca 1 km norrut på samma väg du kom. Sväng till höger vid busshållsplats Dyrkatorp. Här börjar en lång och brant uppförsbacke. Efter ca 500 m kan du svänga vänster för att komma till kalkbrottet.

15 Kalkbrottet

Kalkbrottet i Dyrkatorp är numera är fyllt med ett turkosskimrande vatten. Här uppskattar många att bada på somrarna, men det är ingen officiell badplats. På 60- och 70-talet bröt Stora Enso (då Stora Kopparbergs Bergslags AB) dolomit här som de använde vid sin framställning av järn och stål.

Fortsätt den branta backen rakt fram. Väl uppe befinner du dig i naturreservaten Lejaskogen och Lejakärret.

16 Lejakärret

Naturreservatet ligger vid Leja koppargruvor där det bröts närmare 215 000 ton kopparmalm under åren 1914–1919. Förutom vattenfyllda gruvhål, så är betongruinerna efter gruvans krosshus och anrikningsverk i sig värda ett besök. Avfallet från den krossade malmen, en väldigt kalkhaltig slig, pumpades ut i kärret norr om gruvan. Området har sedan, tack vare kalkrikedomen, utvecklats till ett botaniskt rikt område med bland annat tolv arter orkidéer.

Efter ca 1 km vid t-korset, sväng höger (obs ingen skylt) och fortsätt följa den vägen. På din vänstra sida ligger delar av Nybergsfältet.

17 Nybergsfältet

Här bröts senast järnmalm av Guldsmedshytte bruk. I Nybergsgruvan inträffade en tragisk dödsolycka i mars år 1944. Nästan uppe ur gruvan ramlade en 27-årig gruvarbetare ur den rälsgående vagnen i det lutande gruvschaktet. Arbetskamraterna hittade honom senare hängande i schaktet med huvudet neråt. Han hade slutat arbetet tidigare den här dagen, för han skulle förlova sig. I Lindesberg väntade hans fästmö förgäves på honom.

Snart når du Hinderbacken.

18 Hinderbacken

Hinderbacken är ett område med ett tiotal hus och gårdar uppkallat efter bergsmannen Hindrik Nilsson som flyttade hit i slutet av 1700-talet.

Efter Hinderbacken kommer du att nå fram till riksväg 50. Var försiktig när du passerar rakt över den vägen. Följ vägen ner mot Fanthyttan.

19 Fanthyttan

Byn är precis som namnet berättar en gammal bergsmansby där det funnits hyttor. Närmare bestämt fyra stycken, använda under olika perioder. I närheten ligger Larsbo kalkbruk som är traktens sista verksamma kalkbrott.

Sväng höger vid skylt ”Hafsta 2”.

20 Hafsta

Byn Hafsta är högt belägen med en fin utsikt ut över norra delen av sjön Råsvalen. På 1800-talet var kalkbränning något av en huvudsyssla i byn och här finns flera kalkbrott. År 1880 startades här Limnäs tekniska fabrik där fabrikören själv, en verkmästare och fem anställda utöver att bedriva kalkbränning tillverkade såpa och tvål.

Fortsätt på vägen mot ”Guldsmedshyttan 4”. Framme vid Elzviks väg sväng höger in på asfaltsvägen. Vägen tar dig genom ett typiskt egnahemsområde.

21 Elzviks väg

Elzviks väg är uppkallad efter lantmätaren och malmletaren Erik Elzvik. År 1843 inmutade han de medeltida (men sedan lång tid övergivna) silvergruvorna i Guldsmeds-hyttan. Året efter återupptogs gruvbrytningen och ett smältverk startades. Under tolv år drev han Guldsmedshytte silfverwerks bolag, som producerade ca 300 kg silver och närmare 170 ton bly årligen. Sverige var under de här åren en stor exportör av bly. Elzviks silverutvinning skapade en ”silverrusch” i Bergslagen. År 1845 utfärdades inte mindre än 796 mutsedlar för nya påstådda silverfyndigheter.

22 Egna hem

Egnahemsrörelsen var en folkrörelse, som uppstod i slutet av 1800-talet, med målet att ge arbetarklassen eget boende. Mindre bemedlade personer uppmuntrades att skaffa en egen eller förbättrad bostad, ett s k egnahem. Egnahemsområdet här tillkom i slutet av 1910-talet.

På höger sida strax innan du når fram till riksväg 50 och rondellen har du kontoret för f d Guldsmedshytte bruk.

23 Guldsmedshytte bruk

Bruket i Guldsmedshyttan har under sin månghundraåriga historia haft olika inriktningar. Företaget heter idag Baettr Guldsmedshyttan AB och är ett modernt gjuteri specialiserat på tunga komponenter till vindkraftverk.

Passera över riksväg 50 vid övergångstället och ta höger in på cykelvägen. Fortsätt rakt fram i 500 m och du är tillbaka på Bergsgården där du startade.